Skip to main content

CleanSys Support

Varför Energieffektivisering

25% => i Besparingar

VAD ÄR ENERGIEFFEKTIVISERING


Här skall jag försöka förklara varför en energieffektivisering av värmesystemet eller kylsystemet och deras värmeväxlare VVX bör utföras.

Värmesystem och kylsystem fylls i dag på med vattenledningsvatten som är i praktiskt taget mättat tillstånd med kväve och syre. Syret och kvävet i den luft som befinner sig i systemen efter påfyllningen absorberas delvis av cirkulationsvattnet på grund av det stigande trycket. Syret korroderar och kvävet orsakar avluftningsbehov. (syret måste ner till under 0,3 mg/l). 
Diffusionskoefficienten på ett system ligger på 0,1 mg/l per dygn som läcker in i systemvätskan. Avgasaren måste alltså vara fast installerad.

Diffusion i rörledningar

Jag vill visa att med energieffektivisering kan värmesystem och kylsystem avgasas snabbt och enkelt till nästan helt gasfritt, så att de fungerar utan luftproblem även på längre sikt. Detta inkluderar även injustering av radiatorsystemet. När injusteringen görs på bästa möjliga sätt och systemet fungerar utan luftproblem kan energianvändningen i byggnader optimeras, vilket är den allmänna strävan inom EU.

Syftet med energieffektiviseringen är att visa CleanSys koncept som innebär att genomförandet av injusteringen kan underlättas och det önskade slutresultatet (jämn rumstemperatur, tyst radiatorsystem, bättre avkylning av fjärrvärme, besparingar) kan nås.

Vid renoveringar av värmesystem byts normalt avstängnings-, stamreglerings- och radiatorventiler.
Påfyllning av radiatorsystem är således en nödvändighet, precis som vid nybyggen.
Den fria luften avluftas från radiatorerna samtidigt med påfyllningen. Fysikalisk lagbundenhet (Henrys lag) i kombination med stora lokala tryckskillnader och stora tidsberoende temperaturskillnader, vilka oundvikligen förekommer i radiatorsystem, förorsakar dock att radiatorsystem måste avluftas flera gånger.
I kylsystem är temperaturvariationerna inte så stora som i värmesystem. Dock anser många i branschen att luftproblem i kylsystem är ännu svårare än i värmesystem. Detta beror kanske på det att t.ex. kylbalkarna är vanligtvis placerade ovanpå nedsänkta tak och det är således svårare att avlufta kylbalkar än radiatorer.

En möjlighet att lösa luftproblem är att försöka avskilja luft från cirkulationsvattnet i värmecentralen. För dessa ändamål finns på europeiska marknader två olika typer av luftavskiljare. Så kallade mikrobubbelavskiljare (verkningslösa idag) som installeras i huvudledningen efter värmeväxlaren eller pannan. Om luftproblem av någon anledning förekommit i höghus radiatorsystem kopplade till fjärrvärme har en mikrobubbelavskiljare enligt mina erfarenheter inte löst problemet, då tillverkarna i Europa har mycket pannanläggningar där de då fungerar bättre, men inte i nordiska fjärrvärmesystem.

Bästa avgasarna på marknaden

Under de senaste 20 åren har flera företag i Europa börjat tillverka så kallade undertrycksavgasare, i vilka undertrycket skapas med hjälp av en pump. Enbart ett fåtal klarar av att få ner gaserna till godtagbar nivå. De med bästa tekniken är Vento och O2-X som klarar ner till i bästa fall 0,1 mg/L och TTM NoXygen som klarar ner till i bästa fall 0,7 mg/L. Spirovent Superior klara tyvärr inte under 1 mg/L, och är ingen godtagbar avgasare. De andra med olika namn klarar inte att hålla ett system gasfritt och kostar väldigt mycket för lite hjälp. (min erfarenhet, dokumentationen säger en sak men praktiskt en annan.).

Värmesystem och kylsystem fylls normalt på med dricksvatten som innehåller mycket kväve och syre. Därtill kommer den fria luft som börjar absorberas av vattnet efter påfyllningen på grund av det stigande trycket. Om vi önskar reducera gaskoncentrationen i vattnet är det effektivaste sättet att använda en av dessa undertrycksavgasare.

Begreppet tryck är särskilt centralt vid dimensionering och underhåll av radiatorsystem. I VVS-sammanhang (VVS: värme, vatten och sanitet) avses med trycket vanligtvis ett värde över det atmosfäriska trycket. I fysiken (t.ex. tillståndsekvationen eller Henrys lag), avses med trycket naturligtvis ett absolut värde. I detta arbete betyder trycket alltid det absoluta trycket. Undantag till detta utgör vissa betraktelser i vilka det är ändamålsenligt att använda begreppet övertryck.

 Enligt Henrys lag är gasens löslighet i en vätska direkt proportionell mot gasens partialtryck. Henrys lag framställs i detta arbete i följande form:

x pd  /
H

där x är gasens molandel i vätskan i jämviktsläget, H är Henrys konstant och p gasens partialtryck vid vätskeytan, vilket fås genom att de andra gasernas partialtryck och ångtryck i vätskans temperatur subtraheras från det totala trycket.

Kvävets molandel i atmosfären är cirka 78 % och syrets cirka 21 %. Om vi beräknar den maximala mängd kväve och syre som vatten kan absorbera från atmosfären ska deltrycken för kväve och syre således beräknas ur följande samband: = -


pN2 = = 0.78( pa  pv )


pO2    0.21( pa pv )

Henrys konstanter för syre och kväve när de löser sig i vatten samt ångtrycket och densiteten för vatten visas i följande tabeller.

H

5 °C

10 °C

15 °C

20 °C

25 °C

30 °C

35 °C

40 °C

45 °C

50 °C

60 °C

70 °C

80 °C

90 °C

02

2,91

3,27

3,64

4,01

4,38

4,75

5,07

5,35

5,63

5,88

6,29

6,63

6,85

6,99

N2

5,97

6,68

7,38

8,04

8,65

9,24

9,85

10,4

10,9

11,3

12,0

12,5

12,6

12,6

Densitet (kg/m³) och ångtryck (kPa) för vatten vid olika temperaturer

5 °C

10 °C

15 °C

20 °C

25 °C

30 °C

35 °C

40 °C

45 °C

50 °C

60 °C

70 °C

80 °C

90 °C

Kg/

999,8

999,7

999,0

998,2

996,9

995,6

993,9

992,2

990,2

988,2

983,2

977,8

971,8

965,3

Kpa

0,87

1,22

1,70

2,33

3,16

4,24

5,62

7,37

9,58

12,33

19,92

31,16

47,36

70,11

Dffusionen av kväve i vattnet är mycket trög om vattnet är i orört tillstånd. Samma sak gäller också syre. Det lönar sig således att efter påfyllning av systemet avlufta den fria luften i radiatorerna i lugn och ro innan pumpen startas. På det viset minimeras framtida luftproblem (för hög kvävekoncentration i vattnet) och även korrosion. Syre som finns i den fria luften diffunderar i cirkulationsvattnet och oxiderar metalliska ytor i radiatorsystemet.

Kväve som är en invert gas, förorsakar inga kemiska reaktioner i radiatorsystem. Kvävet är dock i första hand upphovet till de kända luftproblemen luftfickor och oljud i rör samt fouling (microbubblor).
Av föregående framgår att det är ytterst viktigt att kvävekoncentrationen i cirkulationsvattnet är tillräckligt låg för att systemets problemfria funktion ska vara garanterad. Teknik för mätning av kvävekoncentrationen i vatten finns men är väldigt dyr och svårhanterlig. 

 Analys av värmesystem fastigheter

Ledningarna och komponenterna i ett kylsystem är vanligtvis tillverkade av ädlare material än i ett radiatorsystem. Syre försvinner möjligtvis inte så snabbt från kylsystem. Cirkulationsvattnets maximala temperatur i ett kylsystem är också avsevärt lägre än i ett radiatorsystem, vilket naturligtvis underlättar situationen.

Värmesystem och kylsystem skall först rengöras från beläggningar och magnetit innan en avgasare installeras och/eller vätskan måste bytas p.g.a aggressivt vatten (olika ämnen i systemet) som fräter ner systemkomponenter. Även olika bakterier gör vätskan obrukbar och den måste bytas ut.

Beställ en kostnadsfri analys av ditt värmesystem eller kylsystem för att se om din fastighet är energieffektiv. Protokoll skickas med alla uppgifter om Syre, pH värdet, Ledningsförmåga, Bakterier och Magnetit m.m.
Tel: 010 - 7500 754 Mob: 0791 - 00 01 27

We use cookies
Läs vår Policy